Slöhelg
Slö som attan efter tjocka släktens avsked. Tvättat en tvätt som inte blivit hängd. Tagit fram dammsugaren men inte dammsugit. Har dock provsytt min nya symaskin och ser fram emot morgondagens utflykt till tygaffären för att äntligen kunna börja förverkliga mina planer. Nu får jag nog ta mig i kragen och lyfta på fläsket!
Min kreativa ådra har tittat fram
Oh la la! Mitt fula, fula vitrinskåp som jag alltid skämts en liten aning för och som fyllt upp rummet som en koloss har äntligen - efter tre år - blivit målat. Nu är det så fint att jag nästan blir lite kär. Skåpskär... Fast inte i hemlighet. Mina fina knoppar som jag köpte för två år sedan passar nu perfekt och skåpet ser ut precis som jag hade föreställt mig. Vaniljvitt med lite skavda kanter och så de gröna - nyansen mellan petroleum och oliv - knopparna som fulländar det. Det enda jag plötsligt är tveksam till är om det blir bra att klä innerbaksidan med tyg så som jag hade tänkt mig... Hmm, ska flanera lite på Stoff och Stil imorgon så får vi se.
I övrigt har jag visst köpt en symaskin idag. Oops. Vet inte riktigt om det var meningen, men jag blir glad om jag kommer fram till att jag har råd med den. Då ska jag börja vara kreativ. Är så himla sugen på att sy ett lapptäcke och kanske några kuddar. Så ska jag sy lavendelpåsar att ha bland kläderna och en brödpåse att förvara bröd i. Bordstabletter kunde man ju också sy även om jag föredrar att klippa till dem i vaxduk. Så lätt att torka av och slippa tvätta hela tiden.
Men, men nu får vi se. Det kanske blir precis som med alla andra projekt, det vill säga ingenting. Men sugen, det är jag.
Annars har släkten gjort lite nytta och jag kan nu stoltsera med nymålade och nyputsade fönster på hela nedervåningen. Framsidan är ogräsfri och lite nya blommor har planterats. Så helt onyttiga har de ändå inte varit. Dessutom har den irriterande vedhögen blivit inburen och den av jord överfyllda skottkärran blivit tömd så jag ångrar lite min hätskhet i tidigare inlägg, men bara lite :-).
Imorgon har jag långhelg igen och då ska jag som sagt shoppa så att jag kan löpa kreativt amok snart.
I övrigt har jag visst köpt en symaskin idag. Oops. Vet inte riktigt om det var meningen, men jag blir glad om jag kommer fram till att jag har råd med den. Då ska jag börja vara kreativ. Är så himla sugen på att sy ett lapptäcke och kanske några kuddar. Så ska jag sy lavendelpåsar att ha bland kläderna och en brödpåse att förvara bröd i. Bordstabletter kunde man ju också sy även om jag föredrar att klippa till dem i vaxduk. Så lätt att torka av och slippa tvätta hela tiden.
Men, men nu får vi se. Det kanske blir precis som med alla andra projekt, det vill säga ingenting. Men sugen, det är jag.
Annars har släkten gjort lite nytta och jag kan nu stoltsera med nymålade och nyputsade fönster på hela nedervåningen. Framsidan är ogräsfri och lite nya blommor har planterats. Så helt onyttiga har de ändå inte varit. Dessutom har den irriterande vedhögen blivit inburen och den av jord överfyllda skottkärran blivit tömd så jag ångrar lite min hätskhet i tidigare inlägg, men bara lite :-).
Imorgon har jag långhelg igen och då ska jag som sagt shoppa så att jag kan löpa kreativt amok snart.
Smarrigt recept
Nytt smarrigt recept provat:
Matvetesallad
Matvete
Vändes i pesto och pressad lime
Aubergine (lätt stekt i olja, salt)
Spenat
Fetaost
Eget tillägg rostade pinjekärnor och solrosfrön
Allt efter behag, precis som farbror Melker. Serverades till grekiska köttbullar med feta, timjan, mynta och vitlök.
Har för övrigt varit rätt flitig på att prova nya recept den senaste tiden. Limemarinerad, grillad röding var gott. Skogssvamprisotton likaså. Saffransfisksoppan fick ett lite mer skeptiskt mottagande. Misstänker att den gör sig bättre som förrätt. Men ändå gott.
Marängrulltårtan med vit choklad- och ostcreme toppad med jordgubbar som också funkar för glutenintoleranta, fick dock högsta betyg liksom Leilas chokolate cup cakes.
Hittar inte matrecepten på rak arm men det finns säkert en miljon som påminner om så varför inte helt enkelt googla?
Matvetesallad
Matvete
Vändes i pesto och pressad lime
Aubergine (lätt stekt i olja, salt)
Spenat
Fetaost
Eget tillägg rostade pinjekärnor och solrosfrön
Allt efter behag, precis som farbror Melker. Serverades till grekiska köttbullar med feta, timjan, mynta och vitlök.
Har för övrigt varit rätt flitig på att prova nya recept den senaste tiden. Limemarinerad, grillad röding var gott. Skogssvamprisotton likaså. Saffransfisksoppan fick ett lite mer skeptiskt mottagande. Misstänker att den gör sig bättre som förrätt. Men ändå gott.
Marängrulltårtan med vit choklad- och ostcreme toppad med jordgubbar som också funkar för glutenintoleranta, fick dock högsta betyg liksom Leilas chokolate cup cakes.
Hittar inte matrecepten på rak arm men det finns säkert en miljon som påminner om så varför inte helt enkelt googla?
Jag: den elaka fastern/svägerskan/svärdottern
Jag börjar mer och mer släkta på min mammas sida. Tycker aldrig att jag har det fint nog eller rent nog. Mina dagar blir ett ändlöst plockande, torkande och rättande.
Jag mår fysiskt dåligt när mitt hem är rörigt och jag inser ju att det är oundvikligt när man målar fönster och möbler samtidigt som man har sju personer på besök, men jag får lust att skrika rakt ut! Jag känner hur hornen växer ut i pannan och hur röken bolmar i öronen över att ingen annan verkar bry sig ett skit om att hålla i ordning i mitt hus när jag faktiskt är den enda som inte har semester. Att jag sedan är ett kontrollfreak som inte vågar lita på att någon annan fixar middag gör ju att jag får ännu mindre tid till att hålla i ordning efter nio andra personer eftersom jag ju faktiskt också jobbar på dagarna. Släkten börjar titta förskrämt efter mig när jag far fram med leksaker och disktrasa i högsta hugg samtidigt som jag ryar på ungarna som oförtjänt får ta hela smällen. De överväger nog starkt att göra andra semesterplaner nästa år eftersom värdinnan nog inte var riktigt ärlig när hon bedyrade att det skulle bli så roligt att de kom allihop.
Problemet är bara att jag var bottenlöst uppriktig, ja alldeles hudlöst ärlig, när jag sa att det inte var några problem. Jag tycker så mycket om dem allihop och jag blir så glad när de kommer på besök, men allt det där hamnar liksom i skymundan när de sprider grejor över hela huset och svärmor är den enda som visar tillstymmelse av intresse för att röja undan ibland. Då får jag bockfot och svans och önskar dem all världens väg.
Är det verkligen för mycket begärt att man ska ha lite ordning i sitt hem?
High Chaparral och inte så mycket mer
Hemkommen och åter vid min läst. Idag har jag riktigt mycket folk här och det är rätt skönt för då går tiden lite fortare. Även om jag inte klagar när jag får tid att läsa en bok...
Men helgen har varit härlig trots 11 grader och regn. Det enda jag är ledsen över är att regnet hindrade mig från att plocka med mig blåbär hem. Hade storslagna planer om mormors blåbärssoppa, men det får bli en annan gång. High Chaparral var dock mycket trevligt. Vi vaskade guld, blev inlåsta i finkan, såg på indiandans och mexicandans, åt tacos och burritos, fikade på kaffe och våfflor, träffade Lucky Luke och Daltonbröderna, och framför allt såg vi Vilda Västernshowen som var storslagen och över all förväntan. Många skådespelare, galopperande hästar, högt tempo och otroligt skickligt utförda stunts. Vi åkte hem till vår mysiga, lilla stuga mycket nöjda med dagen.
Regnet på söndagen var tyvärr lite av en glädjedödare som inte bara hindrade oss från att plocka blåbär utan som också gjorde att vi fick avstå från att bada i den vackra. lilla sjön bredvid stugan. Istället åkte vi till Ullared tillsammans med ett par hundra tusen andra svenskar. När vi insåg att det var kö till parkeringsplatsen fortsatte vi istället till Varberg där det var alldeles för kallt för att gå ut och titta på fästningen, varför vi helt sonika åkte hem. Men det var ganska skönt det också. Idag blir vi ju invaderade av fler släktingar så det blir full rulle hela veckan. Så egentligen gjorde det inte så mycket att söndagen blev lugn och skön.
Nu får jag väl försöka undersöka vad som hänt med kylskåpet här på bibblan. En bibliotekarie kan ju allt!
Men helgen har varit härlig trots 11 grader och regn. Det enda jag är ledsen över är att regnet hindrade mig från att plocka med mig blåbär hem. Hade storslagna planer om mormors blåbärssoppa, men det får bli en annan gång. High Chaparral var dock mycket trevligt. Vi vaskade guld, blev inlåsta i finkan, såg på indiandans och mexicandans, åt tacos och burritos, fikade på kaffe och våfflor, träffade Lucky Luke och Daltonbröderna, och framför allt såg vi Vilda Västernshowen som var storslagen och över all förväntan. Många skådespelare, galopperande hästar, högt tempo och otroligt skickligt utförda stunts. Vi åkte hem till vår mysiga, lilla stuga mycket nöjda med dagen.
Regnet på söndagen var tyvärr lite av en glädjedödare som inte bara hindrade oss från att plocka blåbär utan som också gjorde att vi fick avstå från att bada i den vackra. lilla sjön bredvid stugan. Istället åkte vi till Ullared tillsammans med ett par hundra tusen andra svenskar. När vi insåg att det var kö till parkeringsplatsen fortsatte vi istället till Varberg där det var alldeles för kallt för att gå ut och titta på fästningen, varför vi helt sonika åkte hem. Men det var ganska skönt det också. Idag blir vi ju invaderade av fler släktingar så det blir full rulle hela veckan. Så egentligen gjorde det inte så mycket att söndagen blev lugn och skön.
Nu får jag väl försöka undersöka vad som hänt med kylskåpet här på bibblan. En bibliotekarie kan ju allt!
Kärlek
Kärlek är underligt. Ibland kan man tro att det är en sjuka som borde behandlas. Andra gånger undrar jag om den finns. När man står där uppfylld av ilska, frustration eller trötthet. Eller bara likgiltighet... Ibland blir jag rädd att jag inte är särskilt kärleksfull. Att jag är alldeles för egoistisk. Att jag är alltför mycket ensamvarg. Men så kommer de där ögonblicken. När det väller upp någonting stort, varmt och mjukt inombords. När man vill omfamna hela världen eller när man stolt vill ropa ut att det här är min son, min man, eller min vän! När de är så orimligt vackra, sårbara eller dyrkansvärda att man får en klump i halsen och förrädiska tårar tränger fram.
Det är de stunderna jag lever för. Det är då jag vet att jag också är vacker, sårbar och dyrkansvärd. Det är då jag vet att trots allt det jobbiga så är jag omgiven av alldeles fantastiska människor som finns där för mig. Och som jag kan få finnas till för ett ögonblick...
Det är de stunderna jag lever för. Det är då jag vet att jag också är vacker, sårbar och dyrkansvärd. Det är då jag vet att trots allt det jobbiga så är jag omgiven av alldeles fantastiska människor som finns där för mig. Och som jag kan få finnas till för ett ögonblick...
Bokat!
Nu är det avgjort. Lilla, röda stuga vi kommer snart!
Småland
Mycket nära att boka supersöt stuga i Småland. Älskar Småland. Älskar supersöt stuga. Faluröda paneler med vita knutar. Lite snickarglädje. Skogens djupa grönska och vänliga sus. Älskar Småland. Vill bo i Småland.
Just nu väntar jag dock på D och svärfar R. Vill inte boka utan godkännande och de har fortfarande inte kommit hem. Borde man lägga sig och samla krafter inför morgondagens hårda arbetsdag? Jag menar idag hade jag bara tid att läsa en bok och imorgon jobbar jag dubbelt så länge så då borde jag ju behöva läsa två. Det blir jobbigt. Phu...
Men i morgon är veckans sista arbetsdag och sen är det minisemester i Småland. Looking forward!
Bokningsdags!
Naturromantik
Jag älskar sommaren! Ibland lockas jag att tro att våren är den bästa årstiden. Ljuset, dofterna, förväntan och löften i vinden. Visst är det härligt, men ingenting slår den svenska, mogna högsommaren. Värmen, glädjen, tillfredsställelsen. Det finns inget bättre och jag skulle aldrig ledsna på den. Visst tycker jag om årstiderna, men bäst vore om hösten var en månad med fyllda svamp- och bärskogar och sval höstsol i krispig, hög luft. Därefter skulle snön falla, temperaturen skulle stadigt ligga på fem minus i de sex veckor det tar att klara av julstök, julfirande och nyår. Därefter skulle det tas ett raskt skutt in i slutet på mars där det porlar av vatten och kvittrar av fågelsång och solen ger en första aning om värme. Ett par månaders vår vore ypperligt. Däremellan skulle sommaren breda ut sig med månad efter månad av varma bad och gröna skogar. Med ljusa nätter och överfyllda köksland. Sisådär sex månader av den varan vore underbart och först då skulle jag vara redo för årstidsväxling.
Men nu är det sommar och vi njuter i fulla drag. Vi äter färsk spenat och egna jordgubbar. Vi badar i havet och i sjön. Grillar korv på stranden en söndagkväll med utsikt över Öresundsbron. Går på Bakken och äter mjukglass, har picknick i gräset och fikar i Tirups Örtagård. Drömmer om nya hus och nya trädgårdar. Och njuter, njuter, njuter...
Men nu är det sommar och vi njuter i fulla drag. Vi äter färsk spenat och egna jordgubbar. Vi badar i havet och i sjön. Grillar korv på stranden en söndagkväll med utsikt över Öresundsbron. Går på Bakken och äter mjukglass, har picknick i gräset och fikar i Tirups Örtagård. Drömmer om nya hus och nya trädgårdar. Och njuter, njuter, njuter...
Back in business
Länge övervägde jag att låta bloggen gå i graven men ett oanat sug efter att skriva har nu fått mig att börja ge den konstgjord andning!
Uppdateringen efter nästan ett helt års tystnad lyder som följer: stress, effektivitet, energibrist, energiöverflöd, depression och livsglädje.
Ja, jag tror att man kan sammanfatta mitt år ungefär så. Strax efter bloggens skendöd började jag på ABM-Mastern i Lund, se här, och precis som förutspått blev det mitt livs hårdaste år hittills. Jag började studera heltid men jobbade kvar på Gästis på kvällar och helger.Tempot stegrades med flera hundra procent och i slutet på november ifrågasatte jag på allvar mitt förstånd och de val jag gjort. Utbildningen är högklassig och väl upplagd och jag har lärt mig mycket, men jag skulle aldrig göra om det. Jag är inte, och kommer aldrig att bli, en kulturnörd. Dock hoppades jag innerligt att jag fortfarande skulle tycka om att arbeta som bibliotekarie eftersom jag hade en stark känsla av att utbildning och arbetsliv inte i alla lägen är starkt korrelerande. Alltså knogade jag på under hela våren trots att jag kände mig otroligt stressad och otroligt trött. Energiförbrukningen översteg vida energialstringen och den långa, mörka vintern lyckades verkligen med att suga musten ur mig. Jag hade bara lust att strunta i allt och lägga mig och, om inte dö så i alla fall sova. Som Gordon Ramsey hade sagt det så hade jag "hit rock bottom". Därför kunde det inte annat än bli bättre.'
Och det blev det. Trots att våren var en kall och otrevlig historia så kom ändå ljudet tillbaka. Mitt älskade, nordiska ljus som fyller mig med extas och livsmod. Jag började ta kosttillskott för extremt trötta (varning för reklam) som finns i hälsokosten och på apotek (Mivi Total Plus) och efter att ha gett det ett par veckor började jag faktiskt återfå min energi. Och energi föder energi. Jag blev plötsligt mer effektiv och fick ett större utbyte av dagarna. Att jag under terminerna håller hårt på sovtiderna hjälper också en del. 23-07 är det sleeping time och jag blir faktiskt piggare av att hålla på det än av att sova ut när jag har möjlighet. Dessutom drog jag ner på extrajobb till ett minimum för att ha någon som helst möjlighet att föra ett socialt liv.
Detta är alltså den grundläggande förklaringen till att denna blogg sattes på undantag, vilket den inte var ensam om. Till slut svarade jag knappt i telefonen av rädsla för att få en förfrågan om min tid, vilket jag inte kunde överskåda. Men så äntligen kom sommaren och jag blev mig själv igen och min tid blev åter min egen. Jag har nu kommit fram til att fyra och ett halvt års akademiska studier är mer än nog och jag ser inte fram emot hösten och mitt sista år innan jag har min Masterexamen.
Däremot har jag haft den stora lyckan att få sommarjobb på byns biblioteksfilial i fem veckor och här har jag insett att jobbet som bibliotekarie är, om inte min livsdröm, så i alla fall ett mycket behagligt och givande yrke som jag kommer att trivas med i framtiden. Mina misstankar om att en så hög, akademisk utbildning som min inte är nödvändig tycker jag mig ha fått bekräftade, men det är inte utan att det faktiskt är en lättnad. Jag är ju trots allt en vanlig, hederlig arbetarklassättling. Bäst av allt är i alla fall att när jag gått hem från jobbet finns det inget som hänger över mig utan jag är faktiskt ledig.
Detta är just nu mitt liv i ett nötskal och framåt hösten börjar väl det hela om, men den här gången ska jag vara mer förberedd. Just nu tänker jag bara njuta av livet och drömma om framtiden!
Uppdateringen efter nästan ett helt års tystnad lyder som följer: stress, effektivitet, energibrist, energiöverflöd, depression och livsglädje.
Ja, jag tror att man kan sammanfatta mitt år ungefär så. Strax efter bloggens skendöd började jag på ABM-Mastern i Lund, se här, och precis som förutspått blev det mitt livs hårdaste år hittills. Jag började studera heltid men jobbade kvar på Gästis på kvällar och helger.Tempot stegrades med flera hundra procent och i slutet på november ifrågasatte jag på allvar mitt förstånd och de val jag gjort. Utbildningen är högklassig och väl upplagd och jag har lärt mig mycket, men jag skulle aldrig göra om det. Jag är inte, och kommer aldrig att bli, en kulturnörd. Dock hoppades jag innerligt att jag fortfarande skulle tycka om att arbeta som bibliotekarie eftersom jag hade en stark känsla av att utbildning och arbetsliv inte i alla lägen är starkt korrelerande. Alltså knogade jag på under hela våren trots att jag kände mig otroligt stressad och otroligt trött. Energiförbrukningen översteg vida energialstringen och den långa, mörka vintern lyckades verkligen med att suga musten ur mig. Jag hade bara lust att strunta i allt och lägga mig och, om inte dö så i alla fall sova. Som Gordon Ramsey hade sagt det så hade jag "hit rock bottom". Därför kunde det inte annat än bli bättre.'
Och det blev det. Trots att våren var en kall och otrevlig historia så kom ändå ljudet tillbaka. Mitt älskade, nordiska ljus som fyller mig med extas och livsmod. Jag började ta kosttillskott för extremt trötta (varning för reklam) som finns i hälsokosten och på apotek (Mivi Total Plus) och efter att ha gett det ett par veckor började jag faktiskt återfå min energi. Och energi föder energi. Jag blev plötsligt mer effektiv och fick ett större utbyte av dagarna. Att jag under terminerna håller hårt på sovtiderna hjälper också en del. 23-07 är det sleeping time och jag blir faktiskt piggare av att hålla på det än av att sova ut när jag har möjlighet. Dessutom drog jag ner på extrajobb till ett minimum för att ha någon som helst möjlighet att föra ett socialt liv.
Detta är alltså den grundläggande förklaringen till att denna blogg sattes på undantag, vilket den inte var ensam om. Till slut svarade jag knappt i telefonen av rädsla för att få en förfrågan om min tid, vilket jag inte kunde överskåda. Men så äntligen kom sommaren och jag blev mig själv igen och min tid blev åter min egen. Jag har nu kommit fram til att fyra och ett halvt års akademiska studier är mer än nog och jag ser inte fram emot hösten och mitt sista år innan jag har min Masterexamen.
Däremot har jag haft den stora lyckan att få sommarjobb på byns biblioteksfilial i fem veckor och här har jag insett att jobbet som bibliotekarie är, om inte min livsdröm, så i alla fall ett mycket behagligt och givande yrke som jag kommer att trivas med i framtiden. Mina misstankar om att en så hög, akademisk utbildning som min inte är nödvändig tycker jag mig ha fått bekräftade, men det är inte utan att det faktiskt är en lättnad. Jag är ju trots allt en vanlig, hederlig arbetarklassättling. Bäst av allt är i alla fall att när jag gått hem från jobbet finns det inget som hänger över mig utan jag är faktiskt ledig.
Detta är just nu mitt liv i ett nötskal och framåt hösten börjar väl det hela om, men den här gången ska jag vara mer förberedd. Just nu tänker jag bara njuta av livet och drömma om framtiden!
