Naturromantik

Jag älskar sommaren! Ibland lockas jag att tro att våren är den bästa årstiden. Ljuset, dofterna, förväntan och löften i vinden. Visst är det härligt, men ingenting slår den svenska, mogna högsommaren. Värmen, glädjen, tillfredsställelsen. Det finns inget bättre och jag skulle aldrig ledsna på den. Visst tycker jag om årstiderna, men bäst vore om hösten var en månad med fyllda svamp- och bärskogar och sval höstsol i krispig, hög luft. Därefter skulle snön falla, temperaturen skulle stadigt ligga på fem minus i de sex veckor det tar att klara av julstök, julfirande och nyår. Därefter skulle det tas ett raskt skutt in i slutet på mars där det porlar av vatten och kvittrar av fågelsång och solen ger en första aning om värme. Ett par månaders vår vore ypperligt. Däremellan skulle sommaren breda ut sig med månad efter månad av varma bad och gröna skogar. Med ljusa nätter och överfyllda köksland. Sisådär sex månader av den varan vore underbart och först då skulle jag vara redo för årstidsväxling.

Men nu är det sommar och vi njuter i fulla drag. Vi äter färsk spenat och egna jordgubbar. Vi badar i havet och i sjön. Grillar korv på stranden en söndagkväll med utsikt över Öresundsbron. Går på Bakken och äter mjukglass, har picknick i gräset och fikar i Tirups Örtagård. Drömmer om nya hus och nya trädgårdar. Och njuter, njuter, njuter...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0