haricas

Strålande. Vaknade upp klockan halv sju till en hulkande unge som kräktes mitt i sängen och yrvaken som jag var försökte jag så klart fånga upp det i händerna. Det gick så där. Kaskader av kräk på mig, på sonen och i alla sängkläderna. Det är så fantastiskt med barn. Nu är jag alltså hemma med mitt barn som aldrig är sjukt (tar i trä och allt det där). Det passar ju alldeles underbart när man är ny på jobbet och har möte med chefen i morgon. Men inget ont som inte för något gott med sig. Nu ska jag ju i alla fall få introduceras i vab-världen (NB: läs med ironi). 31 år gammal med en fyraåring och har aldrig haft vare sig sjukpenning eller vab. Det måste ju vara rekord? Kan man kanske få ett pris för det?

Midsommardagen. Året har vänt och det blir mörkare. Stor anledning att deppa ihop alltså. Gud vad jag avskyr det här landet ibland. Till och med när jag älskar det måste jag hata det. Vem kom till exempel på att midsommardagen ska vara en röd dag? What's the fucking point? Alla tar ändå ledigt på midsommarafton eftersom det faktiskt är då folk vill dricka nubbe tills de spyr och jag känner inte en enda människa som ärligt kan säga att de firar midsommardagen. Och då midsommarafton alltid infaller på en fredag följer ju per automatik att midsommardagen är en lördag. Så varför ska den vara röd? Kan det vara för att hindra folk att byta grejor som legat en hel vecka och som man inte hinner byta på hela veckan? I så fall kan jag hälsa att det fungerade. Grattis whoever you are som bestämde att vi minsann behöver en röd dag på en lördag mitt i sommaren. Grattis!

Idag äter jag godis och chokladmuffins. För att det är en sån dag när jag verkligen behöver godis och chokladmuffins.

Hur tänkte jag egentligen? Eller jo... det vet jag ju. Men kan man ångra och inte? Fast samtidigt? Kan man behålla sin värdighet och ändå må bra? Följt av ljudlösa svordomar.

Lever i limbo. Kommer ingenvart med vare sig det ena eller det andra. Det är jobbigt.

---

Och min kropp envisas med att göra ont trots att det inte finns någon anledning. Träningsvärk i ryggmusklerna på höger sida... Varför då? S ville att vi skulle springa igår men jag blev tvungen att avstyra den idén och istället föreslå en powerwalk. Vi gick fem kilometer i det mest fantastiska sommarväder på årets längsta dag. Snor hennes bild där man kan se det fantastiska ljuset.

Trelleborgs bibliotek söker bibliotekarier... Kunde de inte kläckt ur sig det lite tidigare?

Uff... Jag är så äckligt mätt att det aldrig tar slut. Var ute och sprang och det gick väl så där när man har ätit så man nästan kräks. Men sprang gjorde jag och mina ben hatar mig fortfarande så ingen förändring där. Idag stretchade jag i alla fall ordentligt, men jag misstänker att de inte tänker bry sig om det. Sen hade jag tänkt söka lite jobb bara för skojs skull men det bidde inte så. Imorgon är det återigen dags för pendlingshysterin så jag tror att jag bara tar lite välförtjänt söndagsslappande de sista timmarna innan sängen kallar. Men först ska jag ta ut brödet ur ugnen. Min nya, vackra röda Kitchen Aid som jag är helt förälskad i har äntligen blivit brödinvigd och nu doftar det surdegsbröd i köket. Fabulous! Tyvärr är jag ju så mätt att jag inte orkar smaka...

Så mycket att göra. Så lite tid att göra det på. Tittar på Sommarscen Malmös och Sommarlunds program och vill se så mycket men hur ska det gå ihop? Några favoriter ska jag i alla fall försöka ta mig till. Den 1 juli är det street dance battle i pildammsparken och det måste jag ju se, och sen vill jag gärna prova på utomhusbio i Sverige... 31 juli går Norwegian Wood som (tro't eller ej) är en japansk film om kärlek. Vad kan gå fel liksom? :-) Vill du följa med så är det bara att hojta till! Sen är det ju en massa barnteater runt omkring som jag får försöka släpa med mig ungen på. När stackaren knappt får nåt sommarlov så får vi väl låtsas att varje dag är en fest!

Känner mig gammal... Vaknade 08.20 och kände att jag gärna ville somna om. 08.47 gav jag upp och gick upp innnan min fyraåring hade vaknat. Nu har jag i alla fall sett the social network som får godkänt men inte så mycket mer. Eftersom jag fortfarande känner mig oupplagd inför alla måsten tänkte jag nu ta en runda till stan och klara av andra, men lite trevligare måsten. Om någon är fikasugen så är det bara att höra av sig. Jag tar varje chans att dra mig undan tråkigheterna som väntar i tvättstugan och annorstädes.

Ja, nu har jag jobbat en vecka och skrivit på anställningsavtalet så nu är det liksom lite officiellt. Sjukt trött dock och orkar inte ens glädja mig åt att det är helg. Snart dags för studentfest och sen känns det som om helgen blir uppäten av en massa måsten. Jag har inte orkat med måsten på väldigt länge och ska jag vara ärlig så gör jag det inte nu heller. Känner mig mest bara oinspirerad och oupplagd för det mesta. Jag orkar inte ens läsa eller se film. Igår kväll sprang jag en halvhjärtad runda och tänkte därefter se the social network (som jag länge velat se) men somnade efter tio minuter. Min sömnkvot har inte fyllts på länge så det kanske tar ett tag att fylla upp den igen, vad vet jag?

---

Men vad gött det hade varit med lite ledighet. Och lite mer pengar. Känns som om pengarna rinner igenom fingrarna och trots att jag nästan aldrig är hemma verkar det inte riktigt komma in så att det räcker. Funderar återigen på att hitta snuskigt rik och otroligt gammal man, föredragsvis impotent, och sedan bli rik änka. Tänker att det får vara plan B. När det började regna idag och jag pga mina trasiga skor fick blöta fötter kände jag mig ett ögonblick utfattig, men eftersom jag därefter raskt köpte första (bästa:-) par skor och de dessutom var nedsatta med 300 kr blev jag genast på bättre humör. Tyvärr brukar sådana spontaninköp leda till ett mycket sparsam bruk av varan, så jag hoppas att detta är av det lyckade spontaninköpsslaget. Billigt blev det ju i alla fall, så lite uppmuntrad blev jag. 

---

Antar att jag borde försöka shina upp mig lite grann så att det inte syns hur utarbetad och nedslagen jag känner mig när jag nu ska på en så viktig tillställning som en studentfest. Frågan är bara om det hjälper? Såg mig själv i ett skyltfönster i eftermiddags och jag hoppas att jag kan skylla på blåsten och de spridda regnskurarna men det var ingen vacker syn. Well, så snart jag samlat mig så blir det väl en dusch... Äsch, vem försöker jag lura? Jag ska så klart lägga mig ett tag istället.

---

Tack och hej, leverpastej!

Har idag varit på workshop på jobbet. Utvecklingsarbetet med prioriterade målgrupper är igång och först kändes det som en massa floskler, men efterhand blev jag allt mer inspirerad och intresserad. Speciellt intressant känns det med ett fokuserat integrationsarbete och eftersom Ödåkra/Björka är ett segregerat samhälle så känns det som om jag kommer att kunna spela en roll där. Yay! Skit i barnböckerna. Det här är mycket mer spännande.

Skrev ett långt stycke och insåg att det kunde få en död gris att gäspa så tyvärr blev det inget mer. Jag har inte mycket humor eller klämkäckhet i mig idag, men desto mer saknad och oro. Jag hopppas de kommer på skam!

Geez, Louise... Jag har såå ont idag! Nästa gång jag får för mig att spela brännboll i ett frenetiskt försök att ta livet av mig genom att kasta mig mot brännplattan på halt gräs med hala skor så säg nej, God damn it!! Det är ingen bra idé när man är otränad och ouppvärmd att lägga ner hela sin själ på att inte förlora för stort... Min kropp hatar mig idag och gör allt den kan för att straffa mig. Jag lider och är dessutom så äckligt missbrukarsugen på godis att jag snart avlider. Meen... jag är stark. Nu tar jag lite kamomillte istället... I en lila mugg :-)... Och tänker goda tankar... och i morgon är det tisdag... och jag har alltid hört att tisdagar ska vara bra dagar så det ser jag fram emot. Nu: True Blood. Lite vampyrvåld och vampyrsex är precis vad jag behöver nu. Over and out!

Avskyr första dagen på nytt jobb. Here we go!

Sommarnattens sug drar mig till sig. Jag känner lockropen där utifrån. Den milda, men ändå vassa luften som smeker min kind. Det svaga, odefinierbara ljuset som är så trolskt och som förtrollar mig så. Jag vill leva mitt liv där ute, i det liv som låter sig anas... där livsandarna inte låter sig bindas utan svävar högt. Äntligen följer jag mitt hjärta och är sann mot mig själv.

---

Melissa Horn

Idag sprang jag hela rundan! Inga intervaller utan löpning hela vägen. Sjukt stolt över mig själv. Detta firade jag så klart med att äta Riesens... Ja, jag vet att det är gammelmansgodis, men wtf, jag är ju faktiskt nästan 32 år. Jag tycker mig ha förtjänat rätten att äta vilket godis jag vill. Trots att jag inte äter godis... Ahh, whatever!

Shitty day in a shitty life!

---

Men ändå känner jag en stark övertygelse om att jag gör rätt. Jag vill tycka om mig själv igen och trots att jag just nu känner mig som en überskurk känns det ändå som om jag är på rätt väg. Det kändes så rätt och så befriande att för en gångs skull inte bita mig i tungan. Att resultatet blev som det blev var inget jag önskade men om det inte kunde vara annorlunda så är det inget jag kan göra något åt. Jag vill ändå vara öppen och lyhörd och om andra människor inte klarar det utan att gå i försvarsposition och gå till attack så har det ingenting med mig att göra.

---

Jag känner mig själv krypa fram från de djupa gömslen där jag väntat avvaktande på att våga komma ut. Jag känner mig fri i att göra det jag själv vill. Och jag känner att om ingen annan finns där för mig så gör jag i alla fall det själv. Och i så fall får det räcka. För jag vill vara stark och fri och sann!

Ny dag. Nytt liv. Skräckblandad förtjusning, men det får bära eller brista för nu händer det.

Det åskar samtidigt som kvällen är underskön. Skrämmande och njutningsfullt. Symboliskt... Livsgivande regn. Dödliga blixtar. 

Tack till alla er som finns där. När jag vacklar. När jag tvekar. När jag undrar.