Njutbart

Solen skiner. Brasan sprakar. Magen skvalpar av allt för mycket te. Snart kommer D och W hem från dagis och jobb. Jag är färdig med dagens arbete. Nu funderar jag på om jag ska virka. Eller sy lavendelpåsar. Eller skriva på min bok. Eller laga middag. Eller baka bröd. Allt för att jag vill. Och har lust.
Idag har jag det ganska gött!

Trött

Ja så var man där igen då... Trött och oupplagd. Vill inget, orkar inget. Kul! Och det är bara september.
Kanske man skulle gå och dra något gammalt över sig...

Min säljargen

Ja då har jag äntligen tagit mig i kragen och lagt ut lite grejor på Tradera. Men jag inser snabbt att någon driven säljare blir jag aldrig. Först använde jag väl en halvtimme på att fota alla grejor med mammas kamera (eftersom min är trasig). Sedan skulle bilderna läggas in (och det vet ni ju hur det brukar gå, dvs inte). När jag så ska lägga in annonserna är jag plötsligt spärrad på Tradera. Rodnande betalar jag min förfallna skuld men måste ändå vänta tills nästa dag innan jag kan logga in. Så ikväll tänkte jag lite snabbt och lätt slänga upp några annonser för att sedan vräka mig i soffan resten av kvällen. Detta var klockan 19. Nu är klockan tjugotvå noll noll - piip - och jag har precis utmattat gett upp. Fem annonser är upplagda och resten av grejorna tror jag att jag sk--ter i. Eller ger till Ukrainahjälpen. Detta kräver alldeles för mycket arbete... Men jag har fått ett bud i alla fall. Och *slår mig för pannan* jag kan ju faktiskt visa bilder på det jag säljer. Halleluja! Men jag vet inte om jag orkar... Ok, den jag sålt då :-).

So long suckers! Nu ska jag äta bounty!

Guldskimmer

Idag har jag haft precis en sån dag som jag alltid önskar mig. Solig, lugn och fullkomligt kravfri. Jag har tvättat och klippt gräset för att jag hade lust. Inte för att jag kände mig tvungen. Jag har också suttit ett bra tag i solen och gjort absolut ingenting. Inte för att jag inte hade annat för mig, utan för att jag så absolut ville just då. Nu tittar W på film och jag sitter vid datorn en stund. Utan att vara tvungen till något. D är hos grannen på kräftskiva men jag sa nej tack, har ingen ork och lust. Så nu ser jag fram emot en härlig kväll med lite kräftor, räkor och vin framför en riktig "chick flick." Känns som om det faktiskt är lite guldskimmer över den här dagen. Bäst av allt? Imorgon kommer en till :-).

Semester kallas det visst...

Stiltjen på bloggen grundas på två veckors farande och flängande som i folkmun kallas semester, följt av en vecka med diverse operationer och läkarbesök, varvat med huslighet och kreativ frenesi. Resultatet så här tre dagar innan skolstart är utmattning. Bra timing! Verkligen. Jag har lite problem med att få tid till att slappna av mellan alla mina planer och nu ska vi om ett par timmar åka till Göteborg för att hälsa på kompisar och gå på Liseberg. Hmm, hur tänkte jag där? Det avslappnade, utvilade och solbrända jag som full av energi skulle möta upp i Lund på måndag har bytts ut mot ett småstressat, genomtrött och blekfett jag som har hunnit med massor men inte riktigt kommer ihåg varför jag skulle hinna med det...
Anyways... Det har varit en härlig sommar! Och mot all förmodan ska det bli lite småmysigt med höst också. Nu har jag ju min symaskin att sitta och knåpa med istället för att läsa kurslitteraturen och som om inte det var nog har jag också föresatt mig att börja virka mormorsrutor. Det blir jättefint men HUR ska jag hinna med? Ja, just det ja, det har jag ju redan varit inne på. Jag fick i alla fall en massa fina tyger av farmor till lapptäcket och har dessutom köpt lite grann själv. Blir fint tänker jag. Ända tills jag sätter igång och inser att jag inte är duktig nog för att leva upp till mina egna krav. Så vi får väl se vad det blir. D tittade skeptiskt på mig igår kväll där jag med tungan i mungipan försökte knåpa ihop en fyrkantig ruta istället för en åttkantig samtidigt som jag försökte titta på Ernst på tv. "Usch, vad du har blivit gammal" var hans enda kommentar. Oh no!
Ska dessutom jobba extra på bibblan (mamma, det heter biblioteket... ;-) i höst. Har redan blivit tillfrågad om sju dagar så nu hoppas jag att jag inte missar för mycket i skolan. Disciplin borde väl vara lösningen på den frågan. Och snabbmat! Och inget socialt liv :-). Så om jag inte hör av mig på ett år så behöver ingen undra varför.
Nä nu måste jag stänga av tvättmaskinen. Vilken idiot kom på att göra en tvättmaskin som piper var 30 sekund tills man stänger av den? Avskyr!

Ångest

Sista dagen på jobbet. Får plötsligt ångest. Tänk om det är nåt jag glömt? Tänk om jag gjort något fel? Tänk om alla användare kommer att klaga på mig i efterhand? Gnor runt bland hyllorna och fixar och flyttar och donar. Bättre nu? Näe. Vad ska jag mer hitta på? Sorterar tidskrifter, tömmer papperssorteringen, städar pentryt. Lutar huvudet bakåt och kniper till om näsroten men lyckas ändå droppa näsblod på golvet. Isch! Lugnar ner mig istället. Kanske läsa en bok? Snart semester. Inte bra. Inte för att semester inte är bra utan för att när semestern är slut måste man börja skolan igen. Inte bra. Kanske skulle bli hemmafru? Inte heller bra. Ska ju äntligen tjäna pengar och åka på semester fyra gånger om året. Kan man det på en bibliotekarielön? Kanske inte. Får väl sy stora, vackra lapptäcken och sälja dem dyrt. Det blir säkert en bra timlön så slängd i sömnad som jag är... Nä, om man skulle läsa en bok?

Nostalgisk boktripp

Barnen lånade film på biblioteket i torsdags. Det levande slottet. Helt fantastisk enligt svägerskan. Börjar titta. Helt ok. W somnar. Stänger av. Dagen efter. Tittar lite till. Börjar undra. Har jag sett den? Är den baserad på en bok? Har jag läst den? Njae. Vet inte. Tittar på extramaterialet. Interjvu med Diana Wynne Jones. Hmm. Känner igen. Tittar. Aha. Filmen är baserad på en bok. Lyssnar. Aha! Jag har ju läst boken. Fast den inte var riktigt likadan. Och hette något annat. Har ju dessutom faktiskt funderat på den några gånger den senaste tiden. Måndag morgon. Jobbet. Kollar katalogen. Trollkarlens hatt. Inne! Yes! Nu ska jag läsa barnbok.

Slöhelg

Slö som attan efter tjocka släktens avsked. Tvättat en tvätt som inte blivit hängd. Tagit fram dammsugaren men inte dammsugit. Har dock provsytt min nya symaskin och ser fram emot morgondagens utflykt till tygaffären för att äntligen kunna börja förverkliga mina planer. Nu får jag nog ta mig i kragen och lyfta på fläsket!

Jag: den elaka fastern/svägerskan/svärdottern

Jag börjar mer och mer släkta på min mammas sida. Tycker aldrig att jag har det fint nog eller rent nog. Mina dagar blir ett ändlöst plockande, torkande och rättande.

Jag mår fysiskt dåligt när mitt hem är rörigt och jag inser ju att det är oundvikligt när man målar fönster och möbler samtidigt som man har sju personer på besök, men jag får lust att skrika rakt ut! Jag känner hur hornen växer ut i pannan och hur röken bolmar i öronen över att ingen annan verkar bry sig ett skit om att hålla i ordning i mitt hus när jag faktiskt är den enda som inte har semester. Att jag sedan är ett kontrollfreak som inte vågar lita på att någon annan fixar middag gör ju att jag får ännu mindre tid till att hålla i ordning efter nio andra personer eftersom jag ju faktiskt också jobbar på dagarna. Släkten börjar titta förskrämt efter mig när jag far fram med leksaker och disktrasa i högsta hugg samtidigt som jag ryar på ungarna som oförtjänt får ta hela smällen. De överväger nog starkt att göra andra semesterplaner nästa år eftersom värdinnan nog inte var riktigt ärlig när hon bedyrade att det skulle bli roligt att de kom allihop.

Problemet är bara att jag var bottenlöst uppriktig, ja alldeles hudlöst ärlig, när jag sa att det inte var några problem. Jag tycker så mycket om dem allihop och jag blir så glad när de kommer på besök, men allt det där hamnar  liksom i skymundan när de sprider grejor över hela huset och svärmor är den enda som visar tillstymmelse av intresse för att röja undan ibland. Då får jag bockfot och svans och önskar dem all världens väg.

Är det verkligen för mycket begärt att man ska ha lite ordning i sitt hem?


High Chaparral och inte så mycket mer

Hemkommen och åter vid min läst. Idag har jag riktigt mycket folk här och det är rätt skönt för då går tiden lite fortare. Även om jag inte klagar när jag får tid att läsa en bok...

Men helgen har varit härlig trots 11 grader och regn. Det enda jag är ledsen över är att regnet hindrade mig från att plocka med mig blåbär hem. Hade storslagna planer om mormors blåbärssoppa, men det får bli en annan gång. High Chaparral var dock mycket trevligt. Vi vaskade guld, blev inlåsta i finkan, såg på indiandans och mexicandans, åt tacos och burritos, fikade på kaffe och våfflor, träffade Lucky Luke och Daltonbröderna, och framför allt såg vi Vilda Västernshowen som var storslagen och över all förväntan. Många skådespelare, galopperande hästar, högt tempo och otroligt skickligt utförda stunts. Vi åkte hem till vår mysiga, lilla stuga mycket nöjda med dagen.

Regnet på söndagen var tyvärr lite av en glädjedödare som inte bara hindrade oss från att plocka blåbär utan som också gjorde att vi fick avstå från att bada i den vackra. lilla sjön bredvid stugan. Istället åkte vi till Ullared tillsammans med ett par hundra tusen andra svenskar. När vi insåg att det var kö till parkeringsplatsen fortsatte vi istället till Varberg där det var alldeles för kallt för att gå ut och titta på fästningen, varför vi helt sonika åkte hem. Men det var ganska skönt det också. Idag blir vi ju invaderade av fler släktingar så det blir full rulle hela veckan. Så egentligen gjorde det inte så mycket att söndagen blev lugn och skön.

Nu får jag väl försöka undersöka vad som hänt med kylskåpet här på bibblan. En bibliotekarie kan ju allt!

Bokat!

Nu är det avgjort. Lilla, röda stuga vi kommer snart!

Småland

Mycket nära att boka supersöt stuga i Småland. Älskar Småland. Älskar supersöt stuga. Faluröda paneler med vita knutar. Lite snickarglädje. Skogens djupa grönska och vänliga sus. Älskar Småland. Vill bo i Småland.
Just nu väntar jag dock på D och svärfar R. Vill inte boka utan godkännande och de har fortfarande inte kommit hem. Borde man lägga sig och samla krafter inför morgondagens hårda arbetsdag? Jag menar idag hade jag bara tid att läsa en bok och imorgon jobbar jag dubbelt så länge så då borde jag ju behöva läsa två. Det blir jobbigt. Phu...
Men i morgon är veckans sista arbetsdag och sen är det minisemester i Småland. Looking forward!
Bokningsdags!

Naturromantik

Jag älskar sommaren! Ibland lockas jag att tro att våren är den bästa årstiden. Ljuset, dofterna, förväntan och löften i vinden. Visst är det härligt, men ingenting slår den svenska, mogna högsommaren. Värmen, glädjen, tillfredsställelsen. Det finns inget bättre och jag skulle aldrig ledsna på den. Visst tycker jag om årstiderna, men bäst vore om hösten var en månad med fyllda svamp- och bärskogar och sval höstsol i krispig, hög luft. Därefter skulle snön falla, temperaturen skulle stadigt ligga på fem minus i de sex veckor det tar att klara av julstök, julfirande och nyår. Därefter skulle det tas ett raskt skutt in i slutet på mars där det porlar av vatten och kvittrar av fågelsång och solen ger en första aning om värme. Ett par månaders vår vore ypperligt. Däremellan skulle sommaren breda ut sig med månad efter månad av varma bad och gröna skogar. Med ljusa nätter och överfyllda köksland. Sisådär sex månader av den varan vore underbart och först då skulle jag vara redo för årstidsväxling.

Men nu är det sommar och vi njuter i fulla drag. Vi äter färsk spenat och egna jordgubbar. Vi badar i havet och i sjön. Grillar korv på stranden en söndagkväll med utsikt över Öresundsbron. Går på Bakken och äter mjukglass, har picknick i gräset och fikar i Tirups Örtagård. Drömmer om nya hus och nya trädgårdar. Och njuter, njuter, njuter...

Back in business

Länge övervägde jag att låta bloggen gå i graven men ett oanat sug efter att skriva har nu fått mig att börja ge den konstgjord andning!

Uppdateringen efter nästan ett helt års tystnad lyder som följer: stress, effektivitet, energibrist, energiöverflöd, depression och livsglädje.

Ja, jag tror att man kan sammanfatta mitt år ungefär så. Strax efter bloggens skendöd började jag på ABM-Mastern i Lund, se här, och precis som förutspått blev det mitt livs hårdaste år hittills. Jag började studera heltid men jobbade kvar på Gästis på kvällar och helger.Tempot stegrades med flera hundra procent och i slutet på november ifrågasatte jag på allvar mitt förstånd och de val jag gjort. Utbildningen är högklassig och väl upplagd och jag har lärt mig mycket, men jag skulle aldrig göra om det. Jag är inte, och kommer aldrig att bli, en kulturnörd. Dock hoppades jag innerligt att jag fortfarande skulle tycka om att arbeta som bibliotekarie eftersom jag hade en stark känsla av att utbildning och arbetsliv inte i alla lägen är starkt korrelerande. Alltså knogade jag på under hela våren trots att jag kände mig otroligt stressad och otroligt trött. Energiförbrukningen översteg vida energialstringen och den långa, mörka vintern lyckades verkligen med att suga musten ur mig. Jag hade bara lust att strunta i allt och lägga mig och, om inte dö så i alla fall sova. Som Gordon Ramsey hade sagt det så hade jag "hit rock bottom". Därför kunde det inte annat än bli bättre.'

Och det blev det. Trots att våren var en kall och otrevlig historia så kom ändå ljudet tillbaka. Mitt älskade, nordiska ljus som fyller mig med extas och livsmod. Jag började ta kosttillskott för extremt trötta (varning för reklam) som finns i hälsokosten och på apotek (Mivi Total Plus) och efter att ha gett det ett par veckor började jag faktiskt återfå min energi. Och energi föder energi. Jag blev plötsligt mer effektiv och fick ett större utbyte av dagarna. Att jag under terminerna håller hårt på sovtiderna hjälper också en del. 23-07 är det sleeping time och jag blir faktiskt piggare av att hålla på det än av att sova ut när jag har möjlighet. Dessutom drog jag ner på extrajobb till ett minimum för att ha någon som helst möjlighet att föra ett socialt liv.

Detta är alltså den grundläggande förklaringen till att denna blogg sattes på undantag, vilket den inte var ensam om. Till slut svarade jag knappt i telefonen av rädsla för att få en förfrågan om min tid, vilket jag inte kunde överskåda. Men så äntligen kom sommaren och jag blev mig själv igen och min tid blev åter min egen. Jag har nu kommit fram til att fyra och ett halvt års akademiska studier är mer än nog och jag ser inte fram emot hösten och mitt sista år innan jag har min Masterexamen.

Däremot har jag haft den stora lyckan att få sommarjobb på byns biblioteksfilial i fem veckor och här har jag insett att jobbet som bibliotekarie är, om inte min livsdröm, så i alla fall ett mycket behagligt och givande yrke som jag kommer att trivas med i framtiden. Mina misstankar om att en så hög, akademisk utbildning som min inte är nödvändig tycker jag mig ha fått bekräftade, men det är inte utan att det faktiskt är en lättnad. Jag är ju trots allt en vanlig, hederlig arbetarklassättling. Bäst av allt är i alla fall att när jag gått hem från jobbet finns det inget som hänger över mig utan jag är faktiskt ledig.

Detta är just nu mitt liv i ett nötskal och framåt hösten börjar väl det hela om, men den här gången ska jag vara mer förberedd. Just nu tänker jag bara njuta av livet och drömma om framtiden!

To do or not to do

Jag blir så trött på mig själv ibland. Har man returrätt på sin hjärna? Går det att transplantera personlighet? Jag är en slö, lat och oinspirerad jäkel som inte har minsta uns till minne och som bara låter munnen gå istället för att ta ett krafttag och göra någonting! Jag vill ju ha ett trevligt och välstädat hem! Jag vill ju ha en välhållen trädgård! Jag vill ha lite slötid till shopping och cafébesök! Jag vill ju bli författare och skriva min bok som jag kontinuerligt samlar stoff till och lägger i bakhuvudet! Jag vill ju veta hur mycket pengar jag har på kontot och var jag lade min plånbok senast!

Jag vill inte få ett telefonsamtal från coop om att de hittat min plånbok i en kundvagn. Jag vill inte få tre veckors sopsortering vältande ut på köksgolvet varje gång jag öppnar skåpet under vasken. Jag vill inte behöva dra upp rutten sallad och slänga döda smultronplantor. Jag vill inte trampa i förra veckans samlade frukostsmulor så fort jag kommer ut i köket. Jag vill inte sätta igång datorn och spendera tre timmar med mail, fb, och bloggar tills all min författartid runnit ut.

Ändå är det ofta så det ser ut. Så nu tänkte jag försöka ändra mig sisådär en liten aning. Veckan har börjat bra med att alla to do saker är strukna på listan. Hemmet ser trevligt och välstädat ut och tvättkorgen är i det närmaste tom. Saknas trädgården... Och boken... Och ledig shoppingtid... Och familjetid... Och partid.... Och vännertid... Och...

Jag tror jag tar en liten runda på fb. Och sen kanske jag ska kika lite på tv? Jag hinner ändå aldrig med allt det där...

Vemod och frihet i sommarskymningen


Sommaren har passerat sin kulmen och man riktigt känner hur övermogen den är. Träden tyngs av frukt, sädesfälten vajar gyllengula i vinden och allt är så vackert, så vackert att det nästan skär i hjärtat.


 Samtidigt är det vemodets tid. Jag avskyr skördetröskorna eftersom de bär vittnesmål om hösten. Allt det vackra mals obönhörligt ner och lämnar ett dystert tomrum efter sig. Jag skyndar mig att lagra känslan av sol på min hud, en ljummen vind i ansiktet, doften av schersmin och jord efter ett sommarregn för att orka hela vägen fram till nästa sommar. Men det blir ingen njutning utan endast ett jäktat utsugande av de sista dropparna där smaken av malört är större än sommarens sötma. Skönt är då att ha lämnat ungdomsårens tvära kast mellan himmelslycka och avgrundssorg efter sig. Att kunna nöja sig med vetskapen att allt det goda kommer igen, fortare än man kan ana. Och att faktiskt kunna se glädjen i min ungdoms största fiende. Hösten. Att kunna glädjas åt den höga klara luften under en sval höstsol. Att kunna njuta av de flammande färgerna i trädens avskedsserenad. Att äntligen ge sig i kast med allt som fått träda åt sidan till fördel för sommarens lata dagar. Att få ta del av naturens naturliga vila och äntligen själv kunna vila. Ändå är det vemodigt. För jag älskar sommarens värme och glädje. Men framför allt så älskar jag de nordiska sommarnätterna och den långa, ljusa skymningen. I år hälsade jag äntligen på älvorna. Åtminstone såg jag dem sticka sig undan just precis innan jag nådde fram till deras slöjor.



I skymningen. En sommarnatt. Där kan min själ äntligen svinga sig ut i himlarymden och vara fri!


Du lindar av olvon en midsommar krans
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans
som högt över tallen står
I natt ska du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans i språngdans på glödande järn
I natt är du bjuden av dimman till dans
Där Ull-Stina Gull-Lina bor.

Nu tager du månen från Blåbergets kam
att ge dig en glorias sken.
Och ynglet som avlas i gölarnas slam
blir fålar på flygande ben.
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor,
där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-Fina bor.
I natt skall du somna vid Svartrama damm
där natten och mossan är len.

Text: Rune Lindström
Musik: Håkan Norlén

En kärleksaffär med sommaren...

Ja men vad kan jag säga? Det är sommar! Jag är brun! Jag är blond! (hyfsat i alla fall). Jag har fått en cykel äntligen och den senaste veckan har Sverige visat sig från sin allra ljuvaste sida. Skulle jag då sitta framför datorn och blogga? Återkommer nog vid regnväder kan jag tro...

Cykel förresten är nog världens mest underskattade. Visste inte att jag hade saknat så. Vinden i håret. Dofter i näsan. Solen som smeker ansiktet. Fåglar som kvittrar och sädesfält som vajar i vinden vart man än vänder sig. Jag och W cyklade en mil idag på den mest hänförande lilla grusväg och jag blev så hjärtinnerligt lycklig av att kunna vara där mitt i sommaren och verkligen ta in den. Slog mig att jag blivit alldeles för vuxen och inte njuter av detaljerna så som jag gjorde förr. Solens blod över rågen. Grusvägens damm på min tunga. Smaken av sommar. Det är lycka för mig!

Utkast: På måndag ...

På måndag blir dagis sammanslaget med ett annat dagis som självklart ligger dubbelt så långt bort i fel ände av byn. Mina promenader utökas alltså med dubbelt så lång tid varje morgon och eftermiddag vilket tar bort lite av poängen med att jobba på nära håll och slippa pendlingstiden. Alltså behöver jag en cykel. Jag fick visserligen en cykel i födelsedagspresent i december men den lilla papperslapp den satt på är nog inte tillräckligt stabil för mig och W. För att förtydliga så fick jag en bild på en cykel utriven ur en tidning som en garanti för att det var en cykel jag skulle få i sinom tid. Nu har det gått sju månader och ännu har jag inte fått någon cykel. . . Men bevars det är ju tre dagar kvar tills jag måste ha den så vem vet? Så länge det finns liv finns det hopp. Tilläggas bör väl att jag faktiskt fick ett par tjusiga stövlar i present som jag har slitit med hälsan så presentlös blev jag alltså inte.

Annars känns det nästan som semester i stugan. Jag har varit ledig nu i sex dagar utav sju och har faktiskt varit otroligt flitig. Min fina lilla byrå är nästan klar och jag ska verkligen ta mig i kragen och lägga in ett foto på den så att man inte måste föreställa sig allt jag skriver om. Den är nu betsad i svart tjära, de fula handtagen är borttagna och jag är som bäst igång med att spackla och slipa, spackla och slipa och spackla och slipa där hålen blev. Sedan ska det komma på vackra porslinsknoppar i vitt. Återigen blir det alltså svart och vitt i mitt hem trots att jag gärna vill ha in lite färg. Men den svarta byrån bryter fint mot allt det vita så jag är ändå nöjd med valet. Möbler i färg är ändå inte något som tilltalar mig så det var ju inget alternativ. Däremot har jag hittat ännu en vaxduk som jag är otroligt glad för. Rosa botten med vita prickar för endast 29.90/meter. Stoff och stil uppfyllde verkligen alla mina krav på den punkten.

Utomhus har det också blivit inrett. Nytt bord och nya stolar till uteplatsen blev det från IKEA. Superfina, inte så monstruöst stora som det mesta av utbudet annars är men ändå så att man kan få sittplats till 10 pers. Bäst av allt var, som vanligt med IKEA, priset. 1200 för bordet och 500/stol. Ja, jag är en liten snåljåp, jag vet, men varför slösa när man istället kan få mer för samma pengar? Och jag köper ju inte något jag inte tycker om. . . Möblerna är i precis samma färg som det nya staket vi ramade in altanen med förra året vilket jag nog får erkänna var ett lyckokast. Efter att börja få lite ordning på mina klätterväxter där ute artar det sig till en riktigt mysig uteplats. Foton utlovas!

Blogg och midsommar

Nä, får skärpa mig med bloggandet. . . Blir lite för sällan men har upptäckt ett mönster som förklarar saken. Det ser ut ungefär så här:

Jobb=ingen blogg
Ledig= blogg (i bästa fall)

Kan inte fatta hur vanligt folk hinner med att jobba heltid, ha barn och hus och dessutom hinna med att laga god mat, baka smarriga tårtor, ha ett socialt umgängesliv och utrrycka sina kreativa sidor. Jag jobbar deltid och får välja en mission per dag. Oftast heter den matlagning, nära följt av köksröjning. Därnäst kommer tvätt. Sedan är det ett långt hopp på listan eftersom de tre första är starka konkurrenter om förstaplatsen. På ca plats nr 8 kommer allmänt plock i huset, sopning/dammsugning och toalettstäd. Därefter dyker trädgårdssysslorna upp och på ca plats 53 kommer kreativitet inom vad det vara månne. Dock har jag idag tagit mig tid till TVÅ kreativa pass. Blogg och dessutom har jag gjort tre sidor i W's fotobok som fortfarande är inne på hans första vecka i livet trots att han snart blir tre år. . .

Igår var det dans kring midsommarstången i Smygehuk, Sveriges sydligaste udde. Vädergudarna var nådiga och efter inledande snålblåst blev det faktiskt nästan varmt. Sång och gitarr bjöds det på men ingen lekledare på marken vilket gjorde att alla såg smått fåniga ut i sina fösök att titta på dem bakom som eventuellt kunde stegen i "Viljen I veta och viljen I förstå." Synd eftersom det finns så många roliga steg. Synd också att det numera är enbart barn och småbarnsföräldrar som dansar vilket urholkar dansen ytterligare. Är det genant att vilja dansa runt midsommarstången eller?


Väl hemma åt vi lax i foliepaket med nypotatis och skirat smör. Jordgubbar med vaniljgrädde till efterrätt. Klockan halv tio sov hela familjen. Snacka om midsommarfest!!!



Idag kommer S på besök medförande midsommartårta. Smarrigt. Till middag blir det omidsommaraktiga svärmors frikadeller med potatis och brunsås vilket fungerar i alla lägen.


Nu ska jag drömma lite om semesterplaner och kanske skicka efter en ny bikini. Gärna en som trollar bort magen och fyller ut bysten. Vart kan man köpa en sådan?

Semester! Igen!

Idag har sommarsemestern bokats in i kalendern. Mycket trevligt att gå och glädja sig åt. Första veckan blir hemmafix med svärfar och andra blir förhoppningsvis något mer semesteraktigt. Vi har haft planer om att åka till Astrid Lindgrens värld i många år nu och eftersom svägerska C med familj aldrig haft tid till dylikt åker vi nu med egen son. Om det blir nu i juli eller senare återstår väl att se, men i alla fall... Vi ska vara lediga. Nu ska jag också beställa vackert väder i sommarSverige så är allt klappat och klart sen. Tjoahadelittanlej!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0