haricas

Jag blir så trött på mig själv ibland. Har man returrätt på sin hjärna? Går det att transplantera personlighet? Jag är en slö, lat och oinspirerad jäkel som inte har minsta uns till minne och som bara låter munnen gå istället för att ta ett krafttag och göra någonting! Jag vill ju ha ett trevligt och välstädat hem! Jag vill ju ha en välhållen trädgård! Jag vill ha lite slötid till shopping och cafébesök! Jag vill ju bli författare och skriva min bok som jag kontinuerligt samlar stoff till och lägger i bakhuvudet! Jag vill ju veta hur mycket pengar jag har på kontot och var jag lade min plånbok senast!

Jag vill inte få ett telefonsamtal från coop om att de hittat min plånbok i en kundvagn. Jag vill inte få tre veckors sopsortering vältande ut på köksgolvet varje gång jag öppnar skåpet under vasken. Jag vill inte behöva dra upp rutten sallad och slänga döda smultronplantor. Jag vill inte trampa i förra veckans samlade frukostsmulor så fort jag kommer ut i köket. Jag vill inte sätta igång datorn och spendera tre timmar med mail, fb, och bloggar tills all min författartid runnit ut.

Ändå är det ofta så det ser ut. Så nu tänkte jag försöka ändra mig sisådär en liten aning. Veckan har börjat bra med att alla to do saker är strukna på listan. Hemmet ser trevligt och välstädat ut och tvättkorgen är i det närmaste tom. Saknas trädgården... Och boken... Och ledig shoppingtid... Och familjetid... Och partid.... Och vännertid... Och...

Jag tror jag tar en liten runda på fb. Och sen kanske jag ska kika lite på tv? Jag hinner ändå aldrig med allt det där...