Shit happens

Shitty day in a shitty life!
Men ändå känner jag en stark övertygelse om att jag gör rätt. Jag vill tycka om mig själv igen och trots att jag just nu känner mig som en überskurk känns det ändå som om jag är på rätt väg. Det kändes så rätt och så befriande att för en gångs skull inte bita mig i tungan. Att resultatet blev som det blev var inget jag önskade men om det inte kunde vara annorlunda så är det inget jag kan göra något åt. Jag vill ändå vara öppen och lyhörd och om andra människor inte klarar det utan att gå i försvarsposition och gå till attack så har det ingenting med mig att göra.
Jag känner mig själv krypa fram från de djupa gömslen där jag väntat avvaktande på att våga komma ut. Jag känner mig fri i att göra det jag själv vill. Och jag känner att om ingen annan finns där för mig så gör jag i alla fall det själv. Och i så fall får det räcka. För jag vill vara stark och fri och sann!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0