Postorder - bra eller bullshit?

Oh no!! Nu blev det jobbigt. Gardinerna är jättefina men känns helt fel i mitt hem... Älskar ju att beställa på Internet men blir ju grymt besviken varje gång. Fy vad jobbigt att skicka tillbaka dem och så dessutom betala porto. Ska jag våga säga det igen? Hmm.. Jag ska aldrig mer beställa hem någonting utan att ha sett det i verkligheten!!! Förresten är det någon som vill köpa två par panelgardiner i färgen ljung?



Får väl glädjas åt mitt grymt lyckade köp av vaxduk istället. 2 meter på Rusta för 29,90 metern. Älskar den. Och nej, jag har inte hittat sladden så ni kan inte få se den... Här är dock en bild från Rustas hemsida fast i fel färger. Min är i svart-, grå- och silvertryck på vit botten, fast den här var ju också jättefin.



Däremot hittade jag lampan jag önskade mig när vi var på Ullared häromdagen men den var apful så det var ju tur att det inte blev ännu en misslyckad försändning.


Istället blev det en söt vägglampa i glas som ska upp nu när jag snart ska få väggtv på nedervåningen. Ungefär som den här fast med helt annat mönster. Och mycket finare...



 Oj, det låter som om vi inte gör annat än shoppar, men jag lovar, vi är ytterst ekonomiska.

Förresten, om någon har lust att korrekturläsa mitt ansökningsbrev till bibliotekarieutbildningen så let me know. Vore nog bra med fler ögon på det. Har nämligen precis skrivit färdigt det och som kunde förstås i tidigare inlägg vet jag nu inte om det ska skickas eller vänta i nästan en månad till.

Varför göra idag det du kan göra imorgon...?

Det måste nog ändå vara min livsfilosofi. Om det finns någon som är bättre än jag på att skjuta upp saker skulle jag vilja träffa den personen. Det hade känts skönt att inte vara ensam. För inte nog med att man aldrig får gjort något, det leder också till obotlig tidsoptimism vilket gör att man också gärna blir sen till allt. Hujedamej.

Nu har jag stress med min ansökan till universitet. Blev ju som bekant färdig med min uppsats i september och har sedan dess nöjt mig med att jag har avslutat kurserna till min kandidatexamen utan att faktiskt ansöka om examensbeviset. I början på året då jag kom fram till att jag ska söka in till hösten och insåg att behörigheten grundas på valfri kandidatexamen började jag så smått tänka på att ansöka om examen.


Först krånglade skrivaren här hemma så jag kunde inte skriva ut blanketterna. Efter många om och men och ca en vecka hade D äntligen fått rätt länk och skrivit ut samtliga blanketter på jobbet. Väl två dagar senare (varför skynda ;.D) när jag skulle undersöka kurskoderna i Ladok upptäckte jag att mina sista poäng inte blivit tillgodoräknade på den kurs jag inte avslutade under graviditeten (krångligt?) vilket gör att jag faktiskt inte har en examen. Gahh och hjälp.



Skriver till kurssekreteraren som hänvisar mig vidare till någon som inte behagar höra av sig. Återigen flera veckor senare efter påtryckningar får jag äntligen beskedet att poängen ska vara tillgodoräknade och registrerade i Ladok. Äntligen dags att fylla i blanketterna! Dock är det ju viktigt att det blir rätt så jag väntar tills jag har lugn och ro en dag. Stoppar ner allt i ett kuvert som sedan väntar ett tag på att bli frankerat och sedan väntar ytterligare lite till på att bli postat.


Nu har det gått ett par veckor och jag börjar bli stressad. Skriver till examenshandläggaren och får beskedet att min ansökan kommit in den 10 mars och att de just nu behandlar 18 februari. Bara att vänta alltså. Har jag extrem tur kommer alltså min examen att registreras i sista ögonblicket för att jag ska hinna söka in till hösten innan den 15 april och annars får jag söka ändå och komplettera med kopior i efterhand. Hur jag nu ska komma ihåg det... Så just nu är mitt dilemma om jag ska ansöka på en gång for att inte missa ansökningstidens deadline (jag känner ju mig själv) och tvingas ordna med kompletteringar i efterhand eller om jag ska vänta in i sista ögonblicket för att allt ska registreras samtidigt (och riskera att missa deadline)? Allt på grund av min erbarmliga "gör det sen mentalitet." Nu ska jag i alla fall bättra mig. Om en stund... Först ska jag bara...





Idag ska förresten gardinerna upp. Blir intressant att se om det blir en varm och vårig känsla med lite färg eller om jag ångrar mig så snart mina fina vita gardiner åker ner. Blir också intressant att se om de överhuvudtaget kommer upp med en tumme i paket eftersom lökhackandet igår gick lite överstyr och vänster tumme nu saknar fingertopp med tillhörande nagel.



Det mest intressanta i hela historien är att jag nu blivit bekräftad i misstanken att jag absolut inte har några problem med att se blod, så länge det inte är mitt eget. Vid åsynen av min topplösa tumme kom ett lätt illamående över mig och yrseln snurrade ner över mitt huvud. Bara tanken på det gör mig lätt omtumlad fortfarande. Och det är som sagt inte första gången så jag får nog acceptera att jag är en sån där lätt pinsam typ som segnar ner bara jag skär mig lite grann med rakhyveln :-).


Vad galet att man inte hinner med nånting...

Jag har inte skrivit ett inlägg på över en vecka kan jag se och blir alldeles överraskad. Jag trodde att det bara var några dagar sedan... Dagarna bara susar iväg med jobb, städning, matlagning, handling och lite bus med W. Ja ni vet väl... Sedan ska det ju handlas presenter till nästa veckas barndop och till S födelsedag. I söndags var vi på barnkalas och det droppar in sociala "plikter" allt eftervart. Nu är svärfar här over helgen och jag ska jobba ikväll igen. Strax ska vi ge oss iväg till stan och därför blir det väl inget mer idag heller. Men som svärfadern säger: Man får vara glad så länge man har ett jobb att gå till. Så det tänker jag vara alltså. Det sociala livet är ju inte heller så betungande så jag ska vara nöjd med att jag inte sitter ensam utan något att göra eller någon som älskar mig. Ergo jag har det fantastiskt!! Vad härligt!!

Presentkortshelg med barn fast ändå utan...

Systerdotter E blev nio år i januari och traditionsenligt fick hon presentkort av oss. Grillning i skogen blev utökat med pulkaåkning i ett vitt Skåne med minusgrader.


Fantastiskt. Efter korv och marschmallows i mariekex blev det turnering i Fia med knuff där fina vinster stod på spel. Ett presentkort var utställt på filmkväll och den önskade filmen var Hannah Montana...


Urk, vem orkar glo på eländet en hel kväll? Alltså fanns det ännu ett filmpris bestående av en äventyrsfilm i bästa "Fem" anda där Tempelriddarnas förlorade skatt skulle letas upp. Faktiskt rätt trevlig film att fördriva lördagkvällen med. Förstår att jag officiellt är gammal när jag skriver dessa rader :-D. Dessutom avnjöts barncocktail med sockerkant, hemrullade negerbollar och grytpoppade popcorn. Mycket trevligt alltsammans. Söndagsmorgonen bjöd på nybakade bullar, hjärtpannkakor i E's nya stekpanna, scrambled eggs och vad annat som tillhör en riktig söndagsbrunch.


Smoothien glömde vi dock... Därefter önskades en ny tur i pulkabacken så därför begav vi oss igen ut men upptäckte att 2 plusgrader inte lämpade sig särskilt bra för pulkaåkning. Efter några gupphopp med resulterande ömma bakdelar åkte vi hemåt för att avnjuta spapresentkortet med tillhörande drink.

Allt som allt en härlig helg men lite hjärtnyp får ju modershjärtat ändå eftersom W lämnades hos kusin V över natten. De älskar varandra och har haft roligt av hjärtans lust men han grät när han skulle sova och längtade efter mamma och pappa. Tur att vi snart ska hämta hem lilla hjärtat. Snart är det dags för varm choklad och fastelavnsboller.


"Fastelavn er mit navn, boller vil jeg have, hvis jeg ingen boller får så laver jeg ballade."

Hur länge kan det snöa i Skåne?

Nu har det snöat hela dagen och jag undrar när det tänker sluta? Enligt mig så är det ju härligt med snö så länge det ligger kvar och är kallt men till och med det fantastiska vinterväder som har varit de senaste dagarna är för mycket. Jag vill har vår! NU! Jag vill höra fåglarna kvittra och känna doften av jord i näsborrarna. Jag vill behöva kryssa mellan vattenpölar på vägen och jag vill sitta en stund i solen och dricka te. Framför allt vill jag ha så pass mycket ljus att jag inte känner mig som om jag festat hela natten varje morgon. Jag är nu helt bombsäker på att det är den långa mörka vintern som tar på krafterna. Så fort solen tittar fram så stiger ju livsandarna flera meter. Så om det är någon som har kontakter och känner sig manad så feel free att ta tag i saken.

Såg också en rubrik igår om att vinterns mörker orsakar sötsug och simsalabim så har jag en förklaring på mitt eviga snaskande. Och eftersom sommaren är så kort och vintern så lång här i Norden så bär jag ju så klart med mig sötsuget sommaren över eftersom jag byggt upp ett så stort förråd av sötsug under vintern. Alltså inget jag, lilla människa, kan göra mot vädrets makter. Tur att jag har bakat kanelbullar då som ska avnjutas till kvällens dubbelavsnitt av Ghost Whisperer.


Ännu en blogg... vad ska den handla om då?


Jag tycker om inredning, helst i den stil som kallas shabby chic och som till min förtjusning passar fantastiskt bra i en skånelänga. Jag är alltid på jakt efter nya fynd.






Jag tycker också om att laga mat, gärna husmanskost och helst helt från grunden med ordentliga råvaror. På torsdag ska vi hämta vår första försändelse med ekologisk frukt och grönsaker från Mossagården.

 

Gör det du också! Det smakar bättre, du får prova på något nytt (recept medföljer), det är nyttigare och du gör något för miljön. Vilket kap! Gå in här och läs mer www.mossagarden.se. Dock är jag också tillhängare av färdiga köttbullar och snabbmakaroner. Allt efter dagens situation. Eftersom jag också ofta befinner mig i akut matlagningskris mottages tips på nya recept tacksamt och i så fall får jag ju försöka recensera dem också.






Därutöver är jag en inbiten bokmal och önskar att jag kunde ha mitt eget bibliotek. Planer om att påbörja utbildning till bibliotekarie finns och om jag kunde tjäna så mycket pengar på det att jag kunde köpa mig ett tornrum och fylla det med sådana här böcker, en öppen spis och en soffgrupp i engelsk stil så skulle min dröm bli uppfylld. Jag läser helst sagor för vuxna - eller fantasy som det också kallas. Dock är jag väldigt förhandlingsbar och läser i stort sett allt.





I och med inköp av hus med tillhörande trädgård har jag också uppammat ett intresse för odlingsbara produkter och även om mitt kunnande är litet så är entusiasmen stor. Därför kommer säkert också detta ämne att avhandlas på denna blogg. Ser det inte ljuvligt ut?





Eftersom jag är en hängiven mor kommer nog också stora framsteg hos min avkomma att avhandlas - som när han får sin 17 tand - och applåderas. Är inte också han ljuvlig?





Utöver dessa ganska husmoderliga ämnen har jag också en politisk ådra som är skamligt eftersatt men då och då poppar det säkert upp lite harmsna kommentarer om dansk flyktingpolitik, Sveriges vägran att skriva under konventionen för minoritetsbefolkningar, eller Israels förfärliga hantering av de ockuperade områdena. Eller som ovan, Sveriges ovana att förvägra människor flyktingstatus och skicka dem tillbaka till krig och tortyr.


Tyvärr är jag dålig på att fota och ännu sämre på att lägga upp bilder eftersom jag för tillfället inte kan hitta usb-sladden men jag har tänkt mig att bli bättre. Dock utfästes inga löften om detta.


Bloggens första inlägg får väl handla om dagens middag. Ett paket köttfärs ligger i kylen och väntar på kärleksfull hantering. Alternativen är en helt vanlig köttfärssås med potatis (till mig) och spaghetti (till resten av familjen, hemskt jag vet) eller fetaköttbullar med tzatziki och rostad timjanpotatis. När jag ser det i skrift inser jag ju att alternativ två absolut är mest lockande men jag är helt enkelt mest sugen på köttfärssås så det får det bli. Känns inte intressant med något recept här eftersom alla har sitt eget favoritrecept ändå, men jag vill bara att ni ska veta att min köttfärssås är klart överlägsen! :-D

På snart återseende hoppas jag. Kanske med några bilder vem vet?


Nyare inlägg
RSS 2.0