Låång startsträcka

Usch vad det känns motigt att sitta framför datorn på en lördag. D är på svensexa i Göteborg och W sitter och ser på Trollkarlen från Oz tillsammans med farmor och lördagsgodis. Själv sitter jag och försöker desperat koncentrera mig på diskursanalytiska begrepp och urskilja mönster motsvarande teorier om vi och dem. Det är förvisso ganska intressant... om man väl kommer igång! 
Nu har jag läst alla mina 17 mail, kollat bankkontot, svarat på mail, lästa alla statusuppdateringar på Fb sedan i torsdags, läst alla bloggupdateringar på bloglovin, kollat in på privata bloggar, kikat på hemnet, googlat på mitt eget namn för att se vad potentiella arbetsgivare hittar och kollat bredbandshastigheten så att jag kan se på film ikväll. Dessutom har jag tryckt i mig en hel påse godis och ingen lunch! Allt detta har tagit tre timmar och under den tiden har jag skrivit ihop en halv sida på uppsatsen. Inte konstigt att det tar så lång tid... Men jag vill ju också ha helg och tänka på påskägg och trevligheter. Men hur ska vi nånsin få ihop 80 sidor i den här takten?

Mah Jong

Imorgon är det dags. Mah Jongkampen fortsätter. Vi är visst inne på andra ronden nu och jag har fortfarande inte vunnit en enda gång. Men skam den som ger sig. Vi ska ju inte bara spela, vi ska ju äta och ha det gott också. Det bjuds imorgon på grönsaks- och fetaostlasagne med rödvin och därefter lite ost och kex. Jepp, jepp, det blir gött!

Städning

Fick ett dumt infall och googlade på dammsugning för att se om jag är så lat och slarvig som jag själv tror. Resultatet blev till och med sämre än jag hade väntat mig. Det verkar som om merparten av befolkningen (i alla fall de som skriver om det på webben) städar energiskt mest hela tiden. Jag skulle också gärna vilja byta sängkläder och alla handdukar varje vecka, dammsuga varannan dag och våttorka alla golv en gång i veckan. Dammtorka och skaka mattor, städa toaletten och torka av köket. Men hur hinner folk med? Heltidsjobb, hem och barn. Handla och laga mat. Sen ska man ju kanske hinna umgås lite med familj och vänner emellanåt. Och vårda förhållandet. Jag upprepar: Hur hinner folk med? Det känns som om det var ganska nyss vi storstädade (vilket troligtvis var en helt vanlig veckostädning, men i alla fall) men när jag tänker efter har det redan gått tre veckor. Nedervåningen har fått sig ett par turer med dammsugaren och köket håller jag ju efter men övervåningen? Nä den har inte fått annat än en röjare bland diverse leksaker och grejor. Inte en dammtrasa eller dammsugare så långt ögat kan nå. Sängkläderna har nog faktiskt inte heller blivit bytta trots att jag brukar försöka göra det varannan vecka. Däremot har jag faktiskt putsat speglarna. Räknas det som städning?


Åhh, jag blir alldeles nedstämd av min uppenbara oförmåga att orka med vad som för andra är ett helt vanligt liv. Varför kan inte jag?

Att skriva och att dansa, det är livet

Tänker att jag borde lägga ner bloggen. Är det någon idé när jag skriver så sällan? Ändrar mig. Klart att det är någon idé. Vem är det jag skriver för? Jag skriver för att jag älskar att skriva. Att vrida och vända på orden och få fram någonting med den rätta klangen och precis rätt spets, det är en njutning. Jag skriver om oväsentliga saker bara för glädjen i att få skriva och för att kunna ventilera saker som trycker på. Jag skriver här istället för på den bok jag drömmer om men som jag aldrig tar mig tiden till. I mina drömmar börjar vägen dit här, på bloggen. Så nej, jag lägger inte ner. Jag fortsätter. Flera gånger om dagen, eller varannan vecka. För att det är för mig!

Nåt mer som är för mig är dans! På måndag börjar jag äntligen dansa igen och det ska bli så roligt! Är lite nervös för ringrostighet och dåligt balanssinne dock, men tänker att det nog ordnar sig. Yay!

Skitdag

Tydligen har vetenskapliga studier visat att tisdagen är veckans värsta dag! Inte då tänkte jag men har idag blivit grundligt motbevisad trots att klocka inte ens blivit nio. Till att börja med låg det nyfallen snö på trappan då vi klev ut genom dörren idag. Jag har gått från att älska snö till att hata snö på bara några dygn. Hatar förresten januari och februari också... Jag är fortfarande förkyld och hängig men måste bege mig till Lund för en tiotimmars dag om bara några minuter. Idag är en uppsatsen-blir-skit-dag och det känns eländigt. Jobbet på rwi är bra men jag får rysningar över att jag kanske hamnar på ett jobb där jag blir tvungen att sitta och katalogisera så som jag gör där, vilket hade lett till snabb hjärndöd. Känns alltså smådeppigt att bege sig dit ikväll. Till råga på allt har jag ingen lunch att ta med mig idag och ignorerar problemet efter bästa förmåga vilket kommer leda till energibrist fram på eftermiddagen/kvällen. Summa summarum: en skitdag!

Hypokondriker

Fredag! Solen skiner! Helgen framför mig! Det ska bli såå skönt så jag kan inte beskriva det. Har varit sjuk hela veckan men kan ju inte lägga mig sjuk direkt på nya jobb och ligger dessutom i lä med arbetsinsatsen på uppsatsen varför det helt enkelt inte funnits tid till att vila. Blir orolig över mig själv varje gång jag startar morgonen med alvedon för att hålla febern nere och skärskådar varje liten ömhet i min kropp för att upptäcka om jag utlöser några latenta hemskheter. Än så länge fungerar det och idag pluggar jag hemma och har inte en enda liten plan på hela helgen så nu ska jag börja ta hand om mig. Frågan är om det inbegriper frukost? Har inte haft någon matlust på hela veckan och hoppas att det eventuellt tar lite på kärlekshandtagen, vilket skulle vara den enda positiva utvecklingen av den här onödiga sjukan. Har funderat över både lunginflammation, hjärnhinneinflammation och svininfluensa under den gångna veckan vilket får mig att misstänka att någonstans inom mig ligger en potentiell hypokondriker begravd.


Muntrar upp mig med en bild av mina örter från i somras. Det kunde behövas några sådana dagar nu...

Konsten att hinna med

Tja, what can I say. Det har varit hektiska dagar under julen och inte mindre hektiska efter julen. I morgon ska forskningsplanen lämnas in och det känns riktigt bra, inte nervös alls. Men det har ju kostat på att ha den känslan. Mycket plugg har det blivit till efter julen och inte har det underlättat att dagis varit stängt två dagar på två veckor...

I går blev vi dessutom plötsligt bjudna på kalas i Köpenhamn så det var ju bara att pallra sig iväg. Lördagen innebar julgransplundring och pepparkakshusplundring och stadsresa för att byta julklappar och utnyttja fådda presentkort. Det blev till tyg till förhängen till W's säng, en radiostyrd bil, byte av sängkläder till W och nytt smink och ögoncreme till mig. W's nya för små vinterstövlar fanns inte i någon större storlek och jag höll på att gå upp i limningen över allt besvär de små fötterna orsakat i form av vinterstövlar i år. I går tog vi en snabb sväng in på Din Sko och hittade två par på rea. Nu hoppas jag verkligen att de passar, inte går sönder och att han inte blir blöt om fötterna...dessutom har jag desperat försökt få undan, packat ned och organiserat julpyntet under helgen. Hatar verkligen den där röran med grejor som inte kommer på plats vilket är varför jag är i ännu mer desperat behov av ett större hus.

Vad jag försöker säga är nog att jag haft mycket att göra om ni nu har saknat mig. Tyvärr har jag fortfarande mycket att göra. Lussebullarna kräver vår närvaro! (Ja, vi äter fortfarande lussekatter. De finns. De är goda. Varför inte?)

Vardag

Så är vardagen åter här. Fantastiskt nog så är det tredje dagen med sol på vit snö så januari känns inte så tung som den brukar.


Vi blev tvungna att ta sovmorgon idag. Omställningen till normala sovtider och rutiner gick inte så smooth som planerat. Dessutom vaknade W vid halv tolv i natt och letade efter sitt Nintendo :-). Han blev lagd i vår säng, men vaknade snyftande flera gånger och var rädd eftersom någon knackade på rutan hela tiden. På andra våningen. Till slut fick han komma upp och se på stand-up och strax efter tolv gick vi allihop och lade oss igen. 07.45 ringde klockan och 08.08 fick jag slutligen liv i ungen som strax utbrast att han aldrig mer ville gå på dagis! Lilla hjärtat, jag förstår honom precis! Jag vill också ha jullov i en månad eller två. Men, men. Till slut kom han iväg och jag försöker febrilt att få någonting gjort.

Är i det där stadiet när man har en massa idéer och inga alls och surrar omkring från en webbsida till en bok till mailen till google docs och där man gör massor och ingenting. Mer frågor än svar idag men det känns ändå lugnt. Min partner är ambitiös, strukturerad och intelligent så hon ska nog klara att få ordning på mig också innan juni anländer...

Nu får jag snart lunchbesök av kära väninnan S som köper med sig lunch till hårt arbetande mig. Det blir bra med lite tankeskingring.

När är julen slut?

Så var julen (äntligen) över. Eller är den egentligen det? W frågade mig häromdagen när julen är slut och det är inte helt lätt att svara på. Det omedelbara svaret är väl att den slutar efter annandagen för då är det ju tillbaka till jobb och vardag igen. Men å andra sidan så har många jullov och granen ska ju inte kastas ut förrän på tjugondag Knut. Sen har vi ju faktiskt trettondagen den 6 januari. Det är ju trots allt en röd dag så officiellt är ju inte julen slut förrän då. Men å tredje (?) sidan så undrar jag lite vem som egentligen firar trettondagen och vad man egentligen förväntas göra då? Det hade väl varit en bättre ide att avrödifiera den dagen och ge oss tillbaka annandag pingst. Jag saknar verkligen annandag pingst och tycker absolut inte att nationaldagen är en fullgod ersättning. Men tillbaka till julen.


Jag är verkligen nöjd och belåten och mätt på julen för den här gången och har faktiskt redan lust att börja plocka ihop julpyntet. Men det är ju så jobbigt och sen vet jag hur tomt det ser ut efteråt och hur ledsam januari ter sig utan allt det röda och mysiga så det får nog vara kvar ett tag. Väninna S som kommer och firar nyår här imorgon beställde ju också nyårsfirande här eftersom det är så mysigt hos oss så då får jag ju försöka leva upp till standarden.

Konstigt nog så har jag inte ledsnat på julmaten i år trots att vi har levt på rester ända fram till nu. Normalt sett står det mig upp i halsen redan på annandagen men i år har det smakat mig hela vägen.
Summa summarum så har det varit en bra jul, men det är nu skönt att ha huset för sig själv igen. W leker för fullt på golvet med sina julklappar och jag ska ta en röjare i huset för att vara redo för nästa fest. Men först tror jag att vi ska slöa lite i soffan med en bra film. Det tycker jag att jag har förtjänat innan diskursanalysen åter kallar på mig!

Julkalender

Tro't eller ej, hittills har vi sett varje avsnitt av julkalendern med te i soffan och tända ljus. Adventsstjärnans ljus i fönstret, precis så där stämningsfullt som jag ville ha det. Jag vet inte om jag tycker själva kalendern är något speciellt att hänga i granen, men jag kan stå ut med den. Uppskattar speciellt mamma Ritvas finska brytning och hennes maniska räknande på finska... yksi, kaksi, kolme, neljä... kolmetuhatviisisataseitsemänkymmentäkuusi... Får mig att känna mig hemma på nåt vis.


Men inte nog med det. Jag har ju säkrat mig kvalitativt julkalendertittande i år varför vi också ser på Sunes jul. Det är lika fantastiskt som jag minns det även om så klart inte alla avsnitt kan leva upp till förväntningarna. Här är det framför allt pappa Rudolf som är favorit, så klart. Får mig också på nåt vis att känna mig hemma eftersom han i vissa lägen påminner om farbror H. Som när han bränner sig i rumpan på adventsljuset... Det är precis som att se farbror H på skidsemester med skållade händer från grytan på spisen. Samma kvävda vrål och högröda ansikte. Hemma helt enkelt.

Däremot är de första två avsnitten av Trolltider, vilken jag minns som världens bästa kalender, något av en besvikelse. Jag har väl blivit för modern för handlingen framskrider allt för långsamt och dessutom är ljudet av mycket dålig karaktär. Men lite mysig är den och jag ger den absolut flera chanser till. Dock vaknade W med täppt näsa och växvärk i natt och var dessutom ledsen för att tomten bet honom i magen, varför jag inte är helt säker på att han är överens med mig om det mysiga.

Men ett är säkert och det är att julen firas in med otaliga kalendrar i detta hus. W har en paketkalender, playmobilkalender, chokladkalender och en vanlig papperskalender att öppna varje morgon och inte mindre än tre kalendrar att se på tv. Igår sa han dock lite förnumstigt att nu räckte det med kalendrar på film, nu hade han fått nog.

Insnöad

Nu är vi officiellt insnöade. Vägarna runt omkring stängs av pga snö och blåst. För alla svenskar som fnyser åt skåningarna och deras snökaosproblem vill jag bara meddela att jag delade er mening tills jag flyttade hit. Nu har jag dock ändrat mig. Det stora problemet här är dels temperaturen och dels landskapet. Temperaturen håller sig oftast kring 0-strecket vilket innebär att det töar och fryser på om vartannat. Resultatet blir glashala vägar a la halkkörningen i körskolan vilka är omöjliga att få grepp på. Blir det kallare (som det har varit nu ett tag) betyder det att vi får mer snö. Eftersom landskapet till stora delar är platt med lite skog så blir vindarna hårdare vilket blåser upp stora drivor med snö på vägarna. Det är alltså möjligt att bli insnöad i Skåne trots att det kanske inte ligger mer än fem cm snö. Just nu har vi snarare 50 cm snö och mer kommer hela tiden. Dessutom blåser det, så ja, vi är insnöade!

Och så en juluppdatering

...och fönstren har blivit putsade, stjärna och stakar på plats, pepparkakorna bakade och kalenderljuset på plats. Jag är så i fas med julen att jag kan knappt tro't!

Advent är mörker och kyla

Beklagar inläggstorkan men jag har lite mycket som snurrar i skallen just nu.

Idag har vi nio minusgrader och veden är slut... Jag sitter inomhus med långkalsonger, varma byxor, två par strumpor, stövlar, linne, top, två koftor och en stickad sjal och ändå är jag aningens frusen. Det är jag dock oavsett temperaturen när jag sitter vid datorn så det är inget nytt.
Vi skulle äntligen få vedleverans i lördags men pga av all snö kom inte bonden fram. Pga av snön kunde jag heller inte köra till verkstan och sätta på vinterdäcken. Alltså är jag fast i ett kallt hus :-). Thur vi installerade luftvärmepumpen i år. Och thur att vi har så goda grannar att vi fick låna en skottkärra med ved av grannarna C och T.
Nu ska jag ta mig en kopp (varmt) te.

Mellanslag

Intressant! Om jag kopierar en text med mellanslag i så behålls dessa men om jag gör ett mellanslag i blogg.se's editor så finns det inte kvar... Why?

Uppdatering

Finemang helg härmed slut. Tyvärr behövde S köpa bil och kunde inte åka på gårdsbutiksrunda men jag och W tog oss i alla fall till Fridas Gård för att hämta min överraskning. Ett vackert, vackert paket, med ett vackert, vackert innehåll, från en vacker, vacker vän! Jag fick julevangeliet och det var tydligen det sista som fanns så jag hade dubbel tur. Kunde heller inte motstå att själv köpa ett av hyacintglasen. Försökte övertyga mig själv om det rätta i det hela eftersom jag fått ett bidrag från bedstemor till W's stövlar som jag ändå tänkt mig att köpa. Alltså fanns det en liten peng över som jag redan sett som förbrukad och jag kunde få mitt hyacintglas. Och som tur är så är det snart advent så jag kan få gå amok med hyacinterna!
På hemvägen tog vi en snabb sväng in på byns tysk-svenska julmarknad och när jag säger snabb så menar jag snabb. Det fanns ca fem stånd och det var svinkallt så när W hade nallat en pepparkaka och två chokladbitar drog vi hem för att se på Harry Potter och äta lördagsgodis. I mitt bomullslika förkylningstillstånd somnade jag i soffan kvart över åtta.
På söndagen var det premiär för Anderslövs danskerförening där vi drack glögg och åt äbleskiver. Lita på att endast danskar serverar vinglögg till en skara där alla kör bil utan att påpeka alkoholinnehållet :-)! Det skapades julpynt och sjöngs julsånger och dagen avslutades med fläskesteg och brune kartofler. Jag råkade anmäla mig som ansvarig för att skapa en blogg så plötsligt står jag bakom inte mindre än tre bloggar som ska uppdateras. Vi får väl se hur länge det blir roligt...
Idag är jag åter vid min läst. Rösten är borta men väninna R har återinfört mitt hopp om ett uppsatsämne innan dead-line. Vill inte tråka ut er men framtiden känns mindre dyster idag.
See you later - alligator!

Gillar inte!

Sitter och väntar på rörmokaren som ska komma och undersöka vår läckande säkerhetsventil på varmvattenberedaren. Hur kommer det sig att jag alltid lyckas vara hemma just när sådant ska ske? Det kan väl för allan del vara bra att vara hemma, men jag önskar att det någon gång kunde vara D som står här och inte vet vart han ska ta vägen. Känner mig dum och inkompetent när det kommer hantverkare. Vad ska man säga liksom? Vad ska man fråga? Ska man stå och titta över axeln? Eller ska man låsa in sig på badrummet tills de åkt iväg? Eller ska man rentav bjuda på kaffe? Näe, jag gillar't inte. Och aldrig kommer de i tid heller. Jag har skjutit upp allt hela morgonen pga detta och följaktligen kurrar nu magen men inte kan jag sätta mig och äta frukost nu. Han skulle ju varit här för 20 minuter sen...
Dessutom måste jag byta till vinterdäck. Samma sak där. Två gånger om året. Uschianna mig. Och så uppsatsen... Skjuter just nu upp precis allt jag vet att jag måste göra och därför känns allt eländigt och jobbigt.
Får väl tröstäta lite tänker jag. Det verkar nyttigt och bra.

Inget sammanhängande alls faktiskt

Well, well, well. Fortfarande inte ett ljud från RWI och jag håller på att bli tokig. Fick svar på mitt icke-existerande ämnesval att ämnet bibliotek och mänskliga rättigheter är ett intressant val och att hon tror att jag säkert kan formulera något även utan RWI. Funderar nu på detta men känner mig hopplöst trögskallig. Yttrandefriheten finns så klart men jag måste erkänna att det här med bibliotek helt enkelt inte är min grej. Har kommit på hur många bra ämnen som helst inom mänskliga rättigheter men när jag ska anknyta det till bibliotek... Pang, så dör jag. Hjälper inte heller att jag är mitt i en annan kurs och att jag tydligen har en massa manliga hormoner för jag kan bara fundera på en sak åt gången...
Annars fick jag ett härligt mail häromdagen från fasters man som bifogade länkar där han lagt upp gamla hemvideofilmer från början av 90-talet. 20 minuters tittande på trädgårdsfikande och julfirande fick mig i balans igen och jag önskade mig återigen en tidsmaskin. Det vore så härligt att kunna åka tillbaka och fika en stund. Kanske också meddela damerna att de oformliga klänningarna med blommönster på inte är så heta varför de bör överväga att byta? Eller nej, det är väl just det som är charmen; att det förflutna kan vara så fult och ändå så härligt.
Vi spelade pantomimspelet igår och jag är så otroligt imponerad av min 4-åring som inte kan läsa vad det står på korten men ändå lyckas tolka dem bättre än mig många gånger. Det är också så häftigt att se hur snabbt hans hjärna kopplar att trots att det förra kortet visade "sova" så visar min mamma just nu inte bara en kanin utan eftersom vi spelar Bamsepantomim så måste det så klart vara Lille Skutt. Inte dåligt va? Jag önskar att min hjärna vore lika snabb!

Avsky blogg.se

By the way... ber om ursäkt för mina oformligt stora textsjok som är eländiga att läsa men det är något charmerande med blogg.se som gör att jag inte längre kan göra mellanslag. Kommer inom kort byta till något mer användbart men jag återkommer med vägvisningar senare.

Att planera eller inte planera

Skrev om vådan av att skjuta upp saker och hur svårt jag har för att göra saker omgående i ett tidigare inlägg. Vis av erfarenheten började jag faktiskt fundera över uppsatsämne redan i maj månad. Under sommaren låg tankarna på jäsning och i september började de utvecklas. Alltså tog jag redan då kontakt med en bibliotekarie som jobbar med mänskliga rättigheter och som har intressanta projekt på gång. Jag försökte avtala ett möte med henne för att få en bättre bild av vad dessa projekt går ut på men fann det oerhört svårt att få några svar från henne. Slutligen lyckades det och mötet blev av. Tyvärr var det inte särskilt informerande och jag blev lovad relevanta dokument och ev tips och idéer om eventuella ingångar till uppsatsen. Allt detta en vecka innan dead-line för inlämning av uppsatsämne.
I tisdags skrev jag ett mail för att påminna om att tiden är knapp och att jag gärna vill ha tillgång till dokumenten och igår gick jag dit för att låna en bok och förhoppningsvis få något slags resultat. Det jag fick ut av det var ett kort: "jag har sett ditt mail och jag har inte glömt dig." Dessutom meddelande hon att det finns ett projekt hon eventuellt vill be mig slutföra åt institutionen men jag fick ingen uppfattning om om det var en bra bas för en masteruppsats.
Summa summarum: imorgon är det dead-line och trots en tidig uppfattning om vad jag vill sitter jag nu med skägget i brevlådan för att jag haft så otroligt svårt att få fram någonting vettigt från bibliotekarien.
Sensmoral: det finns inga belöningar att hämta för god planering och framförhållning varför jag återgår till mitt tidigare uppskjutande av viktiga göromål!

Distans till jul

Äntligen började jag idag på en distanskurs! Älskar distanskurs! Ingen stress på morgonen. Frukost blir till förmiddagste blir till fruktstund blir till lunch blir till eftermiddagsfika blir till karies... Allt framför datorn. Ömsom immateriella rättigheter, ömsom facebook och youtube. Och till och med lite blogg. Det var sannerligen inte för tidigt.
Vi får väl se hur länge jag älskar distanskurser. Antagligen tills jag inser att jag är långt efter och borde ha tagit vara på varje stund att läsa. Men just nu känns det så lugnt och jag känner ju igen väldigt mycket sedan min C-uppsats så varför inte fundera på julmys istället? Borde jag fundera på uppsatsämnet innan dead-line på fredag? Äsch, det är ju massor av tid kvar.
Nej, jag är sugen på julmys. Igår åt vi lussekatter och pepparkakor och drack årets första glögg. Drabbades genast av en frenetisk lust att julpynta hela huset och vråla med i julmusiken på högsta volym. Ska nog minsann köpa mig lite saffran idag och kanske slinker det med en flaska glögg till när jag ändå är i farten. Har dessutom beställt Sunes jul på Ginza idag så om årets julkalender är lika ojulig som vanligt så tänker jag fuska. I år ser jag nämligen framför mig hur jag och W studsar upp klockan sju på morgonen och sätter oss vid tvn med tända ljus och härlig frukost för att se på julkalendern. Misstänker att vi kommer att vara allt för trötta och att vi inte kommer att hinna med annat än att ha tvn på medan vi springer fram och tillbaka för att skaffa kläder, tandkräm, Prozac och annat nödvändigt i den arla morgontimman, men skam den som ger sig. Vi ska ha mysigt.
Är också redan nu smått irriterad på dagis som lagt Luciafirandet på den faktiska Luciadagen klockan sju på morgonen då man faktiskt bör se Lucia på tv. Att jag inte sett sagda utsändelse på säkert femton år hör inte till saken. Det måste väl vara någon ordning? Borde jag inlägga en protest?
Anyways, året har sprungit ifrån mig och jag har knappt hunnit komma över min bitterhet över hösten och förlusten av sommaren än, men trots det är jag extremt redo för jul! Låt oss jula!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0